Allting har sin skönhet, men tydligen ser alla den inte.



Jag har aldrig varit den där snygga super smala tjejen som alla killar vill ha. Utan oftast hon som är lite ful och så. Killarna höll på som fan om att jag va ful och lalala och jag försökte ändra på mig själv men fick bara mer och mer skit för de. Men jag utvecklade min kropp snabbare än de andra tjejerna i min klass och helt plötsligt fick killarna för sig att jag va snygg! Man bah; hallå? Jag såg ju likadan ut. Jag hade samma stil som innan, men ändå så fick jag den jag ville. Men ändå så kände jag mig inte älskad. Jag blev utnyttjad, visst jag gick i 3an. Men killarna gick då i 4,5&6! Att de inte tyckte jag va snygg tills min kropp utveckaldes va ju helt sjukt.

Allting började nog då när jag fick större bröst och allt de dära. Men då började killarna tro att jag hade bomull och shit man bah, härregud!? Visst, de blev över sommaren. Men killarna hade växt och så då ellerhur så varför skulle inte jag kunnat utvecklats? Så ett tag fick jag skit för de också. Men tillslut så insåg dom att de faktiskt inte va bomull som dom gick runt och snackade om. Och på en gång blev jag deras favorit. Men jag fattade inte riktigt att de bara va för de.

Iallafall, så bytte jag skola och liksom började om. De gick bra, men jag hade ju all skit kvar inom mig. Och jag kom till den nya skolan som en osäker lite fjortis. De är faktiskt många som säger att första intrycket av mig va att jag va en lite fjortis. HAHA! Började om och de gick faktiskt. Kolla på mig idag?

Jag stänger ute allt vad alla säger, de är ändå mitt liv inte deras! Visst, jag tycker fortfarande inte att jag är skit snygg. Men jag är nöjd med den jag är. De finns mycket på mig själv jag skulle vilja ändra på men vad ska jag göra åt saken liksom? Att mina ben har mycket muskler som nog är de jag hatar mest på min kropp. De kan jag inte göra någonting åt. Tänker ju inte direkt sluta träna, elelr sluta äta eller någonting sånt. Visst, endel dagar vill jag de. Ibland så vill jag bara bli sådär super smal. Sluta äta och bara träna som ett jävla freak, bara för att få den där super snygga kroppen,men de gör jag aldrig.Varför är frågan? Men jag vill nog helt enkelt inte vara den super snygga som alla drar sig till. Hon som alla killar sitter och drömmer om.

Men jag måste bara säga att när mina vänner står och säger att dom har feta lår och lalala. Och och dom vill ta bort massa och att deras ben framförallt är tjocka. Då mår jag faktiskt dåligt, jag vet att mina är större och inte alls smala som deras. Att mina ben är dom som man faktiskt vill ta bort massa på. Men säger jag de så säger dom bara att deras är större. Men jag säger bara: tjejer va nöjda med er själva, ni vill inte leva i min kropp..

Nikanske märker att jag fortfarande inte har världens bästa självförtroende, men vad mer kan man göra än att jobba på de?

(rörigt inlägg, skyller på att jag har sportlov! Hoppas ni orkar läsa de iallafall.. :o)

Kommentarer
Postat av: Karolina

My.. Vet du en rolig grej? Det var precis samma sak med mig i början som du skrev. Ingen tyckte jag var snygg eller något, snarare skitful, men min kropp utvecklades tidigare än dom andra. Och plötsligt var jag snyggast. Helt sjukt men sant. Men skitsamma, vadå du inte tycker dina ben är bra?! Det är sjukt att du har sånna starka ben som du har. Det är tufft! Du har inget fett eller någonting, bara muskler. Du ska va grymt stolt över det hjärtat :) Men som sagt, när folket runt om kring en börjar mogna. Är det ändå insidan som är den viktigaste, vilket folk börjar förstå mer och mer. (De flesta!) Har du en bra personlighet blir du automatiskt finare i folks ögon. Har du en dålig blir du fulare. Men eftersom du är en av dom få som har världens underbaraste kommer du slå de där supersmala tjejerna lätt, tro mig! Du är speciell, du är finast lillsis!<3

2011-03-04 @ 21:03:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0