När de kommer till att välja mellan honom och vänskapen så säger alla att de alltid är vänskapen man ska välja. Men när jag tog mitt beslut och gjorde tvärt emot kändes de hur jävla bra som helst! Men jag förstod inte att de skulle gå så jävla bra eller bra och bra, jag förstod liksom inte att han kände kärlek när de den här gången bara va jag som lekte. Men vafan, vem skulle tro att ett litet strul på sportscamp skulle betyda så mycket? Grejen va inte de, de va inte att han fick känslor och även jag efter ett tag. De va de att jag inte insåg att jag svek en nära vän. En riktig jävla sann vän, jag hade sagt annat till honom innan. Sen förändras åsikterna när jag fick reda på hur killen egentligen va. De blev massa knas som inte alls va meningen. För jag vill inte förlora en vän på grund av honom, jag vet att de inte kommer bli någonting mellan han och mig. Men jag vill ändå inte bara säga upp oss.

Jag vill inte att du ska vara piss of på mig på grund av de här. Eller inte på grund av någonting egentligen! För du är verkligen en stor del i mitt liv. Vi va som en på sportscamp ingen kunde skilja oss åt, de gick liksom inte. Men sen sista 10 minuterna tog jag felsteget. Du visste ingenting tills de va någon som berättade har ingen aning om vem eller så, men de spelar inte häller någon roll. För saken är att vi fick ta allt på facebook. De känns bara så fel, och nu gbg och allting. Jag vet inte om jag kommer kunna klara de! Inte om du är lack på mig. För höjdpunkten på hela den resan skulle vara att jag skulle få spendera typ 1 vecka med dig! Och de är de jag är rädd för nu! Tänk om allt förstätter såhär tills då. Hur fan gör jag då?