Så här såg de ut då.

Jag har lätt att bli kär, eller asså de är inte riktigt kärlek. Utan bara lite små kär, sen så blir jag faktiskt galet kär ibland. Men de har faktiskt inte hänt så många gånger. Men min första riktiga kärlek va för 1 och ett halvt år sen. Jag vet inte riktigt hur de gick till utan de blev liksom bara så. De kan ha varit för att Karolina bara snackade om honom, och att vi skulle passa bra ihop och allt va hon nu sa. Men jag visste typ inte ens vem han va först från början. Sen en dag när jag låg och pressade i solen, så smsade han mig och vi pratade massor under lång tid. Sen kom de fram att vi båda faktiskt gillade varandra. Jag vet inte riktigt varför jag bara halt plötsligt visste vem han va och blev kär i honom. De blev så att jag blev jätte kär i honom och de va min riktiga första största kärlek. Men hursomhelst så blev vi tillsammans kanske 1 vecka senare. Ni vet, va liten då. Men vi va väl kanske tillsammans 1 vecka eller någonting sånt och sen så tog de slut och sen typ 1 vecka efter de bliv vi tillsammans igen och så höll de på i typ 1 månad eller någonting. Och vi båda två ångrar de idag.

Efter den där månaden hade vi typ ett bråk eller vad man nu ska kalla de. Och helt plötsligt blev allting bra igen. Och vi båda två ångrade oss och massor, Vi blev tillsammans igen och va tillsammans nästan hela sommarlovet. Typ sådär 1 vecka innan vi skulle börja igen så dumpade han mig och jag blev typ fett ledsen. Jag va fortfarande sådär jätte kär i honom! Men de gick ett tag igen och han förklarade sig och lalala. Och senare blev de vi igen. Vi va tillsammans ett tag, de blev knas och då funkade de inte längre. De gick inte, jag vägrade att ga han en chans till. Men jag kunde inte förlåta mig själv och allting. Jag typ hatade mitt liv just då. Jag försökte glömma och de gick väl inte så himmla bra. Men sen typ ett halv år efter, jag hade blivit playad typ 4-5 gånger av olika. Så började känslorna komma tillbaks Men ingenting hände mellan oss. Så jag gick runt med världens känslor för han men jag fick ingenting tillbaks typ. 

Sommarlovet 2010 gick, jag gillade fortfarande han. Sen träffade jag en kille som hete Jesper lite senare på hösten som ni vet och vi höll typ på med varandra oich han gjorde att jag glömde kärleken. Sen åkte Jepser utomlands i 2 veckor och då kom jag och tänka på honom igen. Och vi pratade om allt och inget. Men när jag hade varit i London, så skrev han till mig: "Skriv när du kommit hem, jag vill prata med dig", och då började mitt hjärta slå fortare. Jag kännde hur jag bara blev varm i hela kroppen och så va de. När jag kom hem berättade han som de va och trallalala. Och sen så kom vi överens om att vi skulle försöka 1 gång till. Och nu har jag han igen. Världens bästa pojkvän, mitt allt min andra halva. Personen jag inte gärna lever utan just nu! Hans namn är Aldin Bektesevic. och jag älskar honom som nii nog försår än idag.
Puss på dig världens bästa männsika!

Nu vet ni om min första kärlek också, ni kommer ju kunna mitt liv utan och innan till snart jöö !  Men nu ska jag ta och gå och duscha. jag har inga planer för morgondagen än. Men vi får se vad som händer. Bloggar kanske mer ikväll annars hörs vi imorgon! Hejdå så länge.